Städdag
Orkar inte med detta vansinnes tråkiga dagssyssla. Jag tycker att jag städar och tvättar hela tiden men fasiken att lägenheten blir lika smutsig igen på bara några dagar. Hate it! Inte undra på att mammor t ex får livskris runt 40. Städa, laga mat, handla, plugga(för min del), äta, sova och besök på toaletten. Fy fan va tråkigt. Och det fula är att jag faktiskt försökte ta tag i min depression genom något som kallas för mindfulness. I den jävla boken beskriver de att man ska försöka uppskatta det man har och gör. Gör allt med medvetenhet. Hade jag gjort alla mina sysslor med medvetenhet så är jag ganska säker på att jag hade skjutit mig själv för länge sedan. Hur fan kan man vilja vara medveten och tänka på det tråkiga man gör? No way. Not Sandy's style. Gör jag något tråkigt så fantiserar jag mig själv som Dita Von Teese i ett Moulin Rouge liknande ställe och uppträder...helst i Frankrike för den delen också. Inte undra på att man blir deppig när man jämför sitt eget liv med ett sådant man fantisera om. Crap.
Som tur det så kommer det finnas tre veckor till min fantasi för ett tag. SÅ skönt att bara kunna fly från vardagen och tänka klart för en gång skull. Utan att böla. Jag bölar hela tiden, ja jag är en mes. But I love myself crying...känner mig så äkta på något sätt konstigt nog. I alla fall, under de tre veckor ska jag tusan mig leta efter äventyrs aktiviteter och denna gången har mina föräldrar inget och säga om det. De har alltid hindrat mig från att göra sådana grejer för att "det är för farligt" och "Sandy! Gör inte såna dumma grejer!". Nej, nu jävla lägger jag i en högre växel och do my own crazy thing. För nu har jag börjat inse att mitt liv börja gå till spillror om jag inte gör saker som jag vill göra. Och en av dem saker som gör att min tid spills är att städa. Helvete åt städning!
