Nästa destination: Umeå
Äntligen är det bara 4 jobbdagar kvar! Kändes som om det var igår man fick ångest inför en hel jobbperiod. Det är nu det börjar knapra till sig i magen. Nervositeten spökar. Men det är ingenting som oroar mig. I dessa tre dagar har jag börjat packa ordentligt inför flytten. Saker som återstår är kläder och smink. Mitt underbara piano är såld. Nostalgin är som värst nu. Jag har sålt mitt allra första piano som jag har spelat i snart 13 år.
Åh gud. Andas.
Ett annat hårt beslut som jag har fått ta är min kanin. Jag försöker hitta ett hem till honom eftersom jag själv inte kan behålla honom längre. Känner mig som den värsta djurägaren någonsin. Min baby som jag har haft i snart fyra år ska jag inte ha längre. Fan va hemskt detta känns. Men det är för det bästa, för bägge av oss. Låter kanske löjligt om en liten kanin, men han är och kommer alltid vara mitt allra första husdjur och min baby.
Jag tvistar mellan olika saker när det gäller uppe i Umeå. Fritidsaktiviteter, så mycket man vill göra! Men så lite tid och pengar. Eller rättare sagt, känns ganska onödigt att lägga pengar på vissa saker när resor i framtiden är mer väsentliga. Kickboxning eller yoga? Dans eller keramik? Dans i för sig har jag redan provat, en hel del stilar faktiskt. Keramik har jag alltid velat testa så varför inte? men att kursen ska kosta 1750 kronor är kanske lite för mycket för en framtida fattig student som jag. Kickboxning...ja...kampsport i mitt hjärta. Men yoga har jag aldrig testat ordentligt. Ett i-landsproblem. Men efter många om och men och samtidigt som man jobbar ihjäl sig på NEO så har jag lyckas komma fram till något beslut. Jag har beslutat mig för kickboxning. Effektivast och billigaste av alternativen. Ett plus är att jag saknar sparringen. Vill verkligen slåss och sparka igen. Vill verkligen komma i form som jag var tidigare när jag tränade de andra kampsporterna. Och lite senare får jag väl ta beslutet angående om keramiken efter att jag har stadgat mig lite i Umeå och
spenderat mina pengar på saker som jag måste spendera på.
Svåra beslut på så kort tid. Inte undra på att jag är helt slut i hjärnan när man börja tänka alldeles för mycket om ens eget liv. Men jag har lyckats ta mig igenom det och nu så känner jag mig ganska fri om man formulerar det så. Fri i mina tankar.
Åh gud. Andas.
Ett annat hårt beslut som jag har fått ta är min kanin. Jag försöker hitta ett hem till honom eftersom jag själv inte kan behålla honom längre. Känner mig som den värsta djurägaren någonsin. Min baby som jag har haft i snart fyra år ska jag inte ha längre. Fan va hemskt detta känns. Men det är för det bästa, för bägge av oss. Låter kanske löjligt om en liten kanin, men han är och kommer alltid vara mitt allra första husdjur och min baby.
Jag tvistar mellan olika saker när det gäller uppe i Umeå. Fritidsaktiviteter, så mycket man vill göra! Men så lite tid och pengar. Eller rättare sagt, känns ganska onödigt att lägga pengar på vissa saker när resor i framtiden är mer väsentliga. Kickboxning eller yoga? Dans eller keramik? Dans i för sig har jag redan provat, en hel del stilar faktiskt. Keramik har jag alltid velat testa så varför inte? men att kursen ska kosta 1750 kronor är kanske lite för mycket för en framtida fattig student som jag. Kickboxning...ja...kampsport i mitt hjärta. Men yoga har jag aldrig testat ordentligt. Ett i-landsproblem. Men efter många om och men och samtidigt som man jobbar ihjäl sig på NEO så har jag lyckas komma fram till något beslut. Jag har beslutat mig för kickboxning. Effektivast och billigaste av alternativen. Ett plus är att jag saknar sparringen. Vill verkligen slåss och sparka igen. Vill verkligen komma i form som jag var tidigare när jag tränade de andra kampsporterna. Och lite senare får jag väl ta beslutet angående om keramiken efter att jag har stadgat mig lite i Umeå och
spenderat mina pengar på saker som jag måste spendera på.
Svåra beslut på så kort tid. Inte undra på att jag är helt slut i hjärnan när man börja tänka alldeles för mycket om ens eget liv. Men jag har lyckats ta mig igenom det och nu så känner jag mig ganska fri om man formulerar det så. Fri i mina tankar.
Kommentarer
Trackback
